8 månader
Senast jag visade livstecken var det 3 månader efter op. Nu 5 månader senare har jag alltså redan avverkat två tredjedelar av ett år. 8 av 12. Prognosen var 12 månader, det va vad dem sa till mig innan op. Målet va att kunna vara med på seriepremiären. Den är slutet av september början av oktober och som det ser ut nu och som det känns nu så kommer jag vara redo.
Träning har rullat på bra som tusan. Jag har nollat styrkeprovet. Samma styrka i båda benen. Jag har börjat leka med skivstånger igen. Knäböjer 77,5kg. Markar 70kg. Jag springer! som jag har saknat att springa. livet börjar bli bra igen liksom. jag kan hoppa hopprep. klarade dubbleunders igen. det är bra nu.
det saknas lite stabilitet i sidledsflyttningar. men det kommer. jag hoppar på. flyttar i sidled fort som fan. hoppar hoppar hoppar. på onsdag ska jag till sjukgymnasten igen. ska se hur jag byggt på nu sen senast. ska fråga om jag får spela innebandy på onsdag. för då är det träning. håll era tummar för att jag får spela lite lätt. det skulle vara så bra. så kul.
ha de